Tv4 fakta är en kanal jag älskar och kollar på kanalen varje vardag då det är tema ”crime”. Mitt intresse för kriminalteknik och brottsutredningar kommer aldrig att försvinna. När jag sätter mig vid tven och börjar kolla på detta så kan ingen få kontakt med mig överhuvudtaget, det är känns precis som om den första sekunden det börjar hamnar jag i en slags bubbla jag inte kan ta mig ut ifrån innan allt är över. Jag måste kolla hur brutala brotten än må vara, jag måste veta vad det var som hände, jag måste ta reda på vem mördaren är och bevis men framför allt så måste ”jag” sätta in den jäveln innanför gallret. Om jag blir avbruten så är det svårt för mig att hitta tillbaka till att sluta tänka. Det är som en drog för mig, när den jäveln som har gjort brottet är instängd innanför galler och får en dom, då kan jag släppa taget.

Nu tänker ni säkert, shit va knäppt.. Ah, det kanske det är.. Men lyssna på det här. Hur intressant det än må vara så får man bära mycket skit på sina axlar pågrund utav allt som man ser. Varför? Jo, att få följa ett fall om kvinnor som blir sexuellt utnyttjad och efter det knivhuggna till döds, inte en gång utan oftast brukar det vara 50-90 gånger. Att få se när ungdomar blir skjutna eller brutalt mördade pågrund utav svartsjuka och andra meningslösa grejer, gör så att hjärtat stannar, aldrig några tårar men när man ser de nära och kära som är helt förstörda.. barn som blir mördade, ja då stannar hjärtat helt. Men jag väljer att göra det, jag väljer att sitta kvar bara för att jag brinner så mycket för dessa program.

Det jag såg idag fick mig att inse hur… jag kan inte ens hitta ett bra ord till det… hur sjuka människor det finns i världen, hur mycket ondska som finns överallt, så mycket hat. Min dröm har alltid varit att jobba inom polisen ”kriminaltekniker”. Men det som jag såg idag fick mig att hamna på botten.

Just nu är jag bara så himla förtvivlad och rent ut sagt förstörd.
11 åriga Rhys Jones var ett helt vanligt barn som älskade att spela fotboll. När man såg på videor så såg man vilket underbart och glatt barn har var. Man kunde inte sluta le när man såg honom skämta runt och krama sin familj. Den 22 augusti 2007 i Liverpool gick han till sin fotbollsträning, efter träningen blev han erbjuden skjuts hem från sin fotbolls tränare men han ville hellre gå hem i det vackra vädret. Han tog som vanligt samma väg hem som alltid men den här gången blev det hans sista. Han blev skjuten i bakhuvudet av en maskerad tonåring. Hans tränare och hans son, mamman, pappan och brodern såg honom dö på asfalten den dagen. De människor som gjorde dett borde ha avrättas, istället fick de några år i fängelse. Vilken jävla värld vi lever i...

Någonstans där tog det stop för mig, jag grät. En oskyldig 11 åring blev skjuten för ingenting… jag mår så dåligt utav det bara jag tänker på det. En elva årig kille! Just nu vet jag inte vart jag ska ta vägen, men jag vet att i morgon kommer jag sitta där igen och kolla på nya brott. Jag vet inte hur jag ska förklara det men en sak som jag kan tala om är att jag brinner för kriminalteknik. Det gör jag verkligen. Det är fascinerande och spännande men samtidigt så sorligt. Var tvungen att skriva av mig.. för inatt kommer jag inte kunna sova

Rhys Jones