en poet slutar aldrig att skriva - orkeslös

Ligger och blundar och känner hur varenda muskel i hea kroppen sover.. gång på gång försöker jag väcka dom, tro mig jag försöker verkligen. Men det är precis som om dom inte kan vakna, dom orkar inte längre hålla mig uppe, ståendes. Min kropp har tagit för mycket stryk den senaste tiden och även om jag ligger i den mest prinsess liknande säng jag någonsin har legat i så är det fortfarande inte skönt. Jag ligger och svär för mig själv för jag är så jävla hjälplös just nu. Jag vill inte ligga här och känna att jag är orkeslös, att man är svag. 

Det är lixom inte mig, att vara svag. Jag har tvingat mig många gånger upp ur sängen nu på morgonen men ändå så faller jag tillbaka precis där jag låg förut. Precis på samma plats, precis med samma ställning. Jag ligger på rygg kollar upp i taket, armarna ligger sträckta ut på sidan och benen ligger som stenar och pressar mot madrassen om inte det är golvet? Vad ska jag göra om sängen går sönder? vart ska jag ta vägen då?

Inte ens michael jackson kan hjälpa mig idag. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0