Vaknade upp hos bästaste jessi. Jag vaknade av att mamma ringde och berättade att farmor hade larmat tidigt på morgonen och hade åkt in till sjukhuset pågrund av andnings svårigheter bland annat. Mamma kom och hämtade mig vid 11.00 ungefär. Jag körde hem eftersom mamma va så trött. Pappa var inte hemma när jag hade kommit hem som jag hade förväntat mig eftersom jag ville krama om honom för han hade antagligen varit väldigt ledsen. Han var fortfarande kvar på sjukhuset. Jag känner mig så hemsk, eftersom jag inte träffar farmor så mycket som jag kanske borde göra, men det har jag valt själv, av vissa anledningar. Men när något sådant här händer så får man verkligen en takeställare

 "Hey, detta kunde varit mycket allvarligare eftersom hon är väldigt sjuk, så rör på fläsket för helvete och hälsa på henne innan det är försent, det är det hon mår bra av, när hennes barnbarn kommer och hälsar på, och du har ta mig fan inte gjort det sen i julas, fy skäms på dig sandra! se till och gå dit och håll henne i handen och berätta hur mycket du uppskattar henne för den hon är" så har jag tänkt hela dagen.

Jag är verkligen besviken över mig själv. jag älskar min farmor, hon är väldigt speciell och hon betyder väldigt mycket för min pappa. så måste skärpa till mig nu. 
Sjukhuset ringde förut och sa att hon hade fått medicin och mår mycket bättre nu. 
Det känns väldigt bra och tyggt, för nu har pappa lugnat ser sig också, och jag kan känna mig lite bättre inombords. 

Vi ses, snart farmor! 
kommer så snabbt jag kan.
kanske redan i morgon.
saknar dig. <3


 
Att ha kraften att va stark, att ha vishet att va klok.
JULEN 2008.